Film på DVD: City Of The Living Dead (1980)
Manus: Lucio Fulci och Dardano Sacchetti
Regi: Lucio Fulci
Hell awaits!
Mina damer och herrar, nu snurrar ju hösten på för fullt. Oj jösses jävlar vad det är mörkt ute. Missförstå mig rätt nu, jag fuckin' like it. Lajk it alått ska du veta. Jag funderade faktiskkt häromdan om jag kunde marinera mig i mörker på något sätt och liksom bara... vara. Hur skulle det se ut? Vore inte det skönt? Vältra sig i mörker och bara rida runt på Jesus skugga.
Nåja, nog om det. Hörru hur är läget? Vad har du haft för dig på slutet? Sett någon bra film? Inte? Men då passar ju COTLD alldeles utmärkt att plocka fram. Tänk dig att krypa upp i Fulcis knä och vila din kind mot hans svettiga barm. Ja, kanske inte i det skicket han befinner sig i idag, men på den tiden det begav sig.
COTLD är en sjujävla upplevelse att se. Jag menar, i vuxen ålder. Innan jag såg om den för någon vecka sedan så hade jag inte sett den på... ja, jag vet inte, på alldeles förjävla länge. Om ens då. Jag vet att jag hade den på en knastrig och jävlig VHS kopia och om jag någonsin såg hela filmen är ytterst tveksamt. Som femtonåring kollade jag nog in alla snaskiga scener och återgick raskt till mitt frenetiska onanerande. Ja lugn nu, inte direkt efter jag hade sett en massa blod och gore. Jag väntade säkert någon minut eller två. Nu ska vi inte vara på det där sättet och anklaga varandra för en massa perversioner.
Hur som helst, det jag kom ihåg av filmen innan jag såg om den var borrscenen i huvudet och när bruden i bilen kräks (eller vad hon nu gör) upp sina inälvor. That's about it.
Jag vet faktiskt inte om jag ska berätta handlingen, du har ju sett den och fattat galoppen. Jag tror jag bara sammanfattar hela filmen med ett enda ord: Satanvadborrenihuvudetscenenärbra. Seriöst alltså, den är riktigt nasty. Det är inte så svårt att förstå varför Fulci var så omtalad back in the days. Jag menar, karln tar i så tamejfan allt annat bleknar. Gore som hade räckt någon minut att visa varar typ, 48 minuter. Inälvsscenen är ett annat exempel. Hon slutar ju aldrig. Brudjäveln. Inälv efter inälv kommer ur munnen på henne och efter typ 18 minuter så börjar man känna "ja ja", nu har jag sett det där. Men Fulci, bastarden, fortsätter i kanske 12 minuter till. För att inte tala om alla inzoomningar. Jösses, Fulci zoomar så det pirrar i magen. Om man ska få ut det maximala av en Fulcifilm så bör man nog ta en åksjuketablett innan man fläker ner sitt feta lekamen i soffan.
Men handlingen då? Fräser du och ställer dig i Tranan. Precis som Mr Miyagi en gång i tiden lärde oss. Aw'righty then, här kommer den:
Det hela börjar med en präst som tar livet av sig och, ENTRANCE: Seans i New York. Ett gäng sitter i en seans och en kvinna som befinner sig i... ja vad befinner hon sig i egentligen? Trans? Seans? Seanstrans? Hur som helst så befinner hon sig i Fulcis våld. Och för den stackars sate som är där blir det ganska snart synd om. Men nu är det så att kvinnan i... för fan trans eller vad det nu är, bevittnar prästhängningen. Och i och med att han dör så öppnas portarna till helvetet. Va! Vad säger du nu då? Det är ju klart som korvspad. Jag menar, alla fattar ju att när en präst hänger sig så öppnas portarna till helvetet. Det är ju lika klart som att Gud dödar en kattunge varenda gång du onanerar. Så tänk på det nästa gång...
Nåja, vad var det jag skulle säga nu då? Jag kom av mig igen. Prästen tar livet av sig. Portarna till Gehennat öppnas. En kvinna i seans bevittnar det hela. I seansen alltså. Hon är ju i New York när det händer (prästen är ju någon annanstans, visst har jag berättat det?). Kvinnan i senatransen (Mary heter hon förresten) och en journalist bestämmer sig för att åka till staden där prällen hängde sig och stänga igen hålet till helvetet... eller vad dom nu har tänkt göra.
Ja det är handlingen. Kort och koncist. Det är allt du behöver veta om du inte har sett filmen. Och den är riktigt underhållande. Riktigt bra. Inte Fulcis bästa, men långt ifrån hans sämsta. För den billiga pengen den kostar så får du blod, gore, likmaskar, zombies och en hängd präst. Det är mycket för under tvåhundra lappen om du frågar mig.
Och utgåvan då, hur är den, kanske du undrar. Jovars, den är väl helt okej. Den uppmärksamme har kanske sett att jag inte har Njutafilms utgåvan vilken säkerligen är bättre än den jag har i min ägo. Men den funkar. Lite extramaterial bjussas vi på i form av en intervju med Catriona McColl, en trailer, filmografi och en biografi. Ja, ghouls and boys. Det är allt. Inte så illa egentligen.
Fast skulle jag köpa den idag så skulle jag välja Njutafilms utgåva!
En Italiensk trailer:
Mina damer och herrar, nu snurrar ju hösten på för fullt. Oj jösses jävlar vad det är mörkt ute. Missförstå mig rätt nu, jag fuckin' like it. Lajk it alått ska du veta. Jag funderade faktiskkt häromdan om jag kunde marinera mig i mörker på något sätt och liksom bara... vara. Hur skulle det se ut? Vore inte det skönt? Vältra sig i mörker och bara rida runt på Jesus skugga.
Nåja, nog om det. Hörru hur är läget? Vad har du haft för dig på slutet? Sett någon bra film? Inte? Men då passar ju COTLD alldeles utmärkt att plocka fram. Tänk dig att krypa upp i Fulcis knä och vila din kind mot hans svettiga barm. Ja, kanske inte i det skicket han befinner sig i idag, men på den tiden det begav sig.
COTLD är en sjujävla upplevelse att se. Jag menar, i vuxen ålder. Innan jag såg om den för någon vecka sedan så hade jag inte sett den på... ja, jag vet inte, på alldeles förjävla länge. Om ens då. Jag vet att jag hade den på en knastrig och jävlig VHS kopia och om jag någonsin såg hela filmen är ytterst tveksamt. Som femtonåring kollade jag nog in alla snaskiga scener och återgick raskt till mitt frenetiska onanerande. Ja lugn nu, inte direkt efter jag hade sett en massa blod och gore. Jag väntade säkert någon minut eller två. Nu ska vi inte vara på det där sättet och anklaga varandra för en massa perversioner.
Hur som helst, det jag kom ihåg av filmen innan jag såg om den var borrscenen i huvudet och när bruden i bilen kräks (eller vad hon nu gör) upp sina inälvor. That's about it.
Jag vet faktiskt inte om jag ska berätta handlingen, du har ju sett den och fattat galoppen. Jag tror jag bara sammanfattar hela filmen med ett enda ord: Satanvadborrenihuvudetscenenärbra. Seriöst alltså, den är riktigt nasty. Det är inte så svårt att förstå varför Fulci var så omtalad back in the days. Jag menar, karln tar i så tamejfan allt annat bleknar. Gore som hade räckt någon minut att visa varar typ, 48 minuter. Inälvsscenen är ett annat exempel. Hon slutar ju aldrig. Brudjäveln. Inälv efter inälv kommer ur munnen på henne och efter typ 18 minuter så börjar man känna "ja ja", nu har jag sett det där. Men Fulci, bastarden, fortsätter i kanske 12 minuter till. För att inte tala om alla inzoomningar. Jösses, Fulci zoomar så det pirrar i magen. Om man ska få ut det maximala av en Fulcifilm så bör man nog ta en åksjuketablett innan man fläker ner sitt feta lekamen i soffan.
Men handlingen då? Fräser du och ställer dig i Tranan. Precis som Mr Miyagi en gång i tiden lärde oss. Aw'righty then, här kommer den:
Det hela börjar med en präst som tar livet av sig och, ENTRANCE: Seans i New York. Ett gäng sitter i en seans och en kvinna som befinner sig i... ja vad befinner hon sig i egentligen? Trans? Seans? Seanstrans? Hur som helst så befinner hon sig i Fulcis våld. Och för den stackars sate som är där blir det ganska snart synd om. Men nu är det så att kvinnan i... för fan trans eller vad det nu är, bevittnar prästhängningen. Och i och med att han dör så öppnas portarna till helvetet. Va! Vad säger du nu då? Det är ju klart som korvspad. Jag menar, alla fattar ju att när en präst hänger sig så öppnas portarna till helvetet. Det är ju lika klart som att Gud dödar en kattunge varenda gång du onanerar. Så tänk på det nästa gång...
Nåja, vad var det jag skulle säga nu då? Jag kom av mig igen. Prästen tar livet av sig. Portarna till Gehennat öppnas. En kvinna i seans bevittnar det hela. I seansen alltså. Hon är ju i New York när det händer (prästen är ju någon annanstans, visst har jag berättat det?). Kvinnan i senatransen (Mary heter hon förresten) och en journalist bestämmer sig för att åka till staden där prällen hängde sig och stänga igen hålet till helvetet... eller vad dom nu har tänkt göra.
Ja det är handlingen. Kort och koncist. Det är allt du behöver veta om du inte har sett filmen. Och den är riktigt underhållande. Riktigt bra. Inte Fulcis bästa, men långt ifrån hans sämsta. För den billiga pengen den kostar så får du blod, gore, likmaskar, zombies och en hängd präst. Det är mycket för under tvåhundra lappen om du frågar mig.
Och utgåvan då, hur är den, kanske du undrar. Jovars, den är väl helt okej. Den uppmärksamme har kanske sett att jag inte har Njutafilms utgåvan vilken säkerligen är bättre än den jag har i min ägo. Men den funkar. Lite extramaterial bjussas vi på i form av en intervju med Catriona McColl, en trailer, filmografi och en biografi. Ja, ghouls and boys. Det är allt. Inte så illa egentligen.
Fast skulle jag köpa den idag så skulle jag välja Njutafilms utgåva!
En Italiensk trailer:
Theresa: You don't deserve help! You're a comic book version of a detective, Sergeant!
Sgt. Clay: Well, you look better in your mug shot, you know. The great Theresa. The master medium. Yeah, for you it's all in the book of... of...what's it called?
Theresa: Enoch.
Sgt. Clay: Yeah, Enoch. According to you, this girl is dead because of a book that was written 4,000 years ago. Correct?
Theresa: That's right. I would find a such an unusual paradox of tremendous appeal terribly stimulating, if I were a sleuth. The explanation in every detail in a crime, before it has been committed.
Sgt. Clay: Lady, you're either on grass, or you're pulling my leg.
Theresa: No. The problem is in your mind. It cannot accept the truth.
Innan jag drar vidare så vill jag berätta lite inte så onödigt vetande. Du vet Dardano Sacchetti ? Han som har varit med och skrivit COTLD, han har även varit med på bland annat Murder to the Tune of the Seven Black Notes, Beyond the Door II, Zombie Flesh Eaters, The Beyond, The House by the Cemetery, The New York Ripper, The Bronx Warriors, A Blade in the Dark, The New Gladiators, Monster Shark, Force of Vengeance, Cut and Run, Demons, Demons 2, Graveyard Disturbance, Bodycount, och många många fler filmer. Ett gediget CV med andra ord. Och nu kommer det roliga: 2008 kom en film som han har skrivt, Bastardi heter den och i huvudrollerna ser vi (trumvirvel för fan) Franco Nero och Don Johnson. YEEEESSS, jag visste väl att Don Johnson förr eller senare skulle få sitt stora genombrott.
Här är trailern till Bastardi:
