Route 666

Hail Satan!
... jo tack, så mycket att jag inte har tid att blogga. Vi filmar Kamelots kommande video, editerar Lauris nya video, ligger i startgroparna för tre andra musikvideos och filmar och skriver reklamfilmer som satan. Dock inte om Satan. Men när jag får min vilja igenom så kommer det också att ske, hahahaha... ja jävlar. Det är ungefär allt som händer. Dygnet runt. Helt barockt.

Jag återkommer till veckan när det har lugnat ner sig. 

Fram tills vi hörs så får ni hålla elden brinnande. Hellre svarta ögon än en brun tunga. Glöm aldrig bort det. Vafan jag nu menade med det. Jag är ett geni! Ja minsann.

Nu måste jag gå och bajsa. Sen ska jag fortsätta jobba.

Vi hörs för fan snart.

Keep on bleeding bitches

- Allamagoosalum 

Hail Satan!
Uppe med bögtuppen och med avsaknad av morgonstånd. Jag är ju för fan äldre än asfalten, vad begär du av mig? Det finns ingen rättvisa. Men hörrni! Observera bilden ovan. Ert rättesnöre i en värld av veka. Och jösses, jag tror minsann att detta inlägg gör sig bäst med ett stycke Knorkator. För fan. Vi provar:


  

Nej, det där funkade inte alls...

Annars då? Jo, tackar som frågar. Under de senaste dagarna har jag befunnit mig i hat och avsky. Jag tror att det till stor del beror på Facebook. Detta forum där dårar samlas och berättar hur jävla fantastiskt allt är. Deras bajs luktar uppenbarligen kamomill och alla har helt überfantastiska dagar. Den. Totala. Ytligheten. Dö för fan. Motherfuckers.

Jag hade jävla Facebook förut. Men tog bort det för jag klarade inte av att läsa hur alla levde fräsiga liv. Nu har jag återgått till vansinnet enbart för att ladda upp saker som vi gör på Dreamday. Och jag stör mig redan något så enormt att jag tammefan är på väg att svimma bara jag tänker på det. Vad jag har förstått så går det även till på det viset att om man träffar någon på krogen, Säg, exempelvis en lördag, eller fredag, eller whatever the fuck, så addar man varandra som polers på Facebook typ, dagen efter. Det är för mig ett beteende så fullständigt barockt att jag i skrivande stund fruktar en blodpropp i hjärnan. Vi måste klargöra en sak du och jag. Här och nu: om du träffar mig på puben, eller på en privat fest, och du brölar fram i mitt ansikte att du brukar minsann läsa min blogg mellan varven, så betyder inte det att du och jag är kompisar. Jag skulle förmodligen inte göra heimlichmanövern på dig om du satte i halsen mitt framför mina ögon. Du behöver inte adda mig på Facebook för jag kommer fömodligen inte att gilla dig. Och tillhör du den skaran som addar någon efter en kväll på krogen så har du fan inte något på min blogg att göra över huvudtaget. Route 666 är till för män med hår på påsen och för kvinnor som fattar läget. Ni vet vilka ni är. Och skulle jag adda just Dig, så är det för att du är en genuint bra människa och en förebild för hela mänskligheten. Det finns naturligtvis även såna på jävla Facebook också. Det vore väl fan annars.

Men vänner, frukta ej. Jag och Mr Myrkheimr har planer på att göra Facebook till vår domän. Vi kommer att sprida blasfemi och sattyg dagarna i ända. Nu har vi väl inte riktigt kommit på hur vi ska kunna ta över detta djävulsskap till Inferno. Men det ordnar sig nog ska du se. Häng med oss på detta äventyr vettja.

Nåja, nu har jag gnällt klart för en stund. Det känns faktiskt lite bättre. Tack som fan. Min välhängde vän Guger har än en gång visat upp sina färdigheter. Jösses, det som vanligt bra grejer vill jag lova. Den här gången har han ritat till det amerikanska bandet Godhunter. Nu ställer vi oss upp och applåderar ljudligt och högt. Kolla in bilden:

 

Hurra Guger! Fy fan vad tjusigt. Självaste Godhunter kan du lyssna/kolla in HÄR

Men nu ska ni genast surfa HIT och köpa er en TD-tröja. För ni vet ju att det bara är vinnare som lyssnar på Torture Division. Och dessutom så hatar alla en förlorare. Jag har inte köpt en tröja. Än. Men lugn för fan, jag ska göra det. Just nu har jag slut dollars. Alla pengar som kommer in går åt till att betala räkningar, räkningar som jag har glömt bort, räkningar som jag valt att inte se, räkningar som jag försöker gömma undan men som min fru hittar, ett studielån som är lika stort som Mexicos statsskuld och en massa andra saker som äro inhandlat på avbetalning. Att handla junk på avbetalning är tammefan melodin. Rekommenderas varmt. Fuckin' love it. Det är dagens tips: när allt går åt helvete, köp något på avbetalning så känns det bättre. Tänk att köpa en Sodastream och dela upp betalningen på 18, alternativt 24 månader. Mäktigare än så blir det nog inte. Du kan dessutom inmundiga hur mycket Portello du vill. Helt fantstiskt.

Nåväl, vad jag ville säga innan psykosen, var att ni ska, inte bör och inte rekommenderas, inhandla er en TD-tisha.

Nej, nu headbangar vi en stund.  

För fan, på tal om tishor, kolla vad jag fick häromdagen. Ett av Djävulsbarnen kom släntrande med ett vadderat kuvert och sa att jag hade fått post. När jag öppnade kuvertet visade det sig att Fredrik Thordendal, den totala hjälten, hade skickar mig Gåvornas Gåva. Meshuggah är ju som sagt sponsrade av Affliction:


Framsida


Baksida.

Ja vad säger man i ett sånt här läge? Ord kan inte beskriva sådan glädje. Herr Thordendal äro fullkomlig. Tack som FAN Fredrik!! 

Men det är inte slut här. Nej för fan! Min kollega på Dreamday, Chris Rörland, som även spelar gitarr i orkestern Nocturnal Rites svängde förbi häromdagen, och hade en gitarrlektion med ett av mina Djävulsbarn och gav mig en tisha i samma veva. Helt barockt!


Framsidan! Mycket elegant.

Tack som satan Chris. Om du nu läser detta. Vilket jag inte tror att du gör. Just därför tänker jag slänga upp följande bild:


Jag och Chris in action. Ni förstår, när man kommer upp i en viss ålder
slutar man plöstligt med allt revirpinkeri och att jämföra penislängden
med varandra. Då går man över till att jämföra magar istället. Precis 
som vi gör här. En mycket bra bild. Jag är stolt. Dekadensen är total.
Bilden heter "En lertegelpanna i mahogny." 

Nu headbangar vi en stund.

Bra jobbat. Bra bangat. Här har Chris en gitarrlektion med grabben:



Och nedan är det full koncentration:


Japp! Solot sitter som ett kulhammarslag över strupen på ett raggarsvin.

Chris har alltid sin gitarr stående vid sin dator uppe på kontoret. Till vår förvåning så skulle Owe en dag och helt plötsligt visa oss att han också minsann kunde spela gitarr. Förutom att jobba på Dreamday spelar även han i den däringa orkestern Nocturnal Rites. Fast trummor. Jag och Chris tittade misstänktsamt på honom och plötsligt, satan i analen, visade han upp en helt annan sida av sig själv: 

Hail Satan!
Det är ett helvete att bo i norrland! Seriöst, mina vänner, nu ska ni få höra vad jag har lyckats med: jag har förfrusit alla mina fingrar. Precis alla jävla fingrar. I jävla maj. Till och med tummarna. Hurra norrlandjävel! Jag är nöjd. Fingertopparna är vita och det känns som om ett raggarsvin eldar på mina fingrar med en tändare. Jävla satans norrland. Men varför har du förfrusit fingrarna? Kanske den hederliga onanisten undrar? Jo, jag har kört motorcykel. Tack för att du frågar förresten. Helt relentless har jag fräst vägarna fram. Till priset av detta. Det är som om jag har försökt förhindra en napalmattack med mina bara händer. Att sitta här och smattra på tangentbordet känns ända ner i min ändtarm. Dessutom börjar jag bli skitnödig. Good luck with the torkning in the röv säger jag bara. Jag har ju för fan ingen känsel i mina fingrar.

Igår körde jag mc i drygt tjugo mil. Genom regn, genom för fan orkanvindar, genom hagel och genom snö. Helt jävla barockt. Idag snöade det när jag körde hem från jobbet. Någon där uppe, jag vet inte vem, ska uppenbarligen alltid ha sista skrattet. Jag förlorar varenda gång. Typiskt.

Nu är det ju dessutom lätt att tro att jag lever ett liv i lyx och flärd, att jag rör mig i de finare salongerna, och att jag rimligtvis borde kunna inhandla mig ett par varmare kläder att ha på mig när jag är ute och kör. Men riktigt så är det inte. Jag kränger inte på mig ett par skinnbrallor eller liknande. Fyfan glöm det. 

Annars då? Vad har hänt de senaste dagarna. Jag och Owe kommer att göra Meshuggas nästa video. Alltså till deras kommande skiva. Jeeee-zuus fuckin' Christ vad bra den kommer att bli. Coolt va? Just nu spånar vi fram en del idéer och det ser lovande ut kan jag säga. Mer än lovande. Eller: det ser mörkt ut, hahahahahaha... geddit? Den kommer att bli unik på många sätt. Killarna i Meshuggah är ju minst sagt kreativa och att bolla idéer med dem är en ren fröjd. Mer om detta vid ett senare tillfälle.

Nya hemsidan till Dreamday Media ligger nu uppe till allmän beskådan. Klicka HÄR och surfa runt lite vettja. Om du sitter på oanade talanger inom typ, Digital art, 3D grafik/effekter, skådespelare, statist eller liknande, och känner för att frilansa åt Dreamday Media så bör du genast och nu på en gång maila mig på peter@dreamdaymedia.com och berätta lite om dig själv och vad du pysslar med. Tveka nu inte till detta. Börjar du arbeta åt oss kan jag lova dig surrealism, hysteriska skrattanfall och oregelbundna arbetstider. Vi är faktiskt rätt trevliga personer. Alltså de andra är det. Inte jag.

UFC 129 i helgen. Galan var ungefär lika spännande som att se en cancersvulst växa. Jag bildgooglade just cancersvulst och fick upp föjande bild. Det ante mig:


Jag visste väl det hela tiden!   

Så, vad hände på galan då? Om du har missat den bör du hoppa över följande stycke. Om du har sett den kan du också hoppa över följande läsning. Tänker du inte se den överhuvudtaget behöver du inte heller läsa vidare. Jag skriver alltså till ingen just nu. Det känns rimligt.

Nåväl, åter till UFC. Jag såg inte prelimsen, jag hade tyvärr inte tid till det. Jag har dock hört att det var bra matcher och att helheten på galan blev bättre om man såg dem. Som sagt, nu gjorde ju inte jag det. Det kanske är därför som jag har förfrusit fingrarna? Fan vet. Main eventet sög då röv. Henderson vann över Bocek på poäng, Matyushenko vann på en snabb knock, ingen speciell-resa-sig-upp-från-soffan-och-jubla-knock direkt, Machida sparkade ut tänderna på Couture med en Mae Geri och tackade för helvetet Steven Seagal efteråt, Aldo vann över Hominick på poäng. Och jösses, Hominick hade verkligen en panna som förtjänade namnet innan matchen var över. Tufft, det är ändå med pannan som man rör sig först fram genom livet. Kolla in den. jag skulle också vilja ha en sån:

 

Och avslutningsvis, GSP vann över Shields på poäng. Hur imponerande är det på en skala från ett till Dokken? För fan, till och med jag hade vunnit över Shields. Jag hade till och med vunnit över honom om jag hade en panna som ovanstående herre.

Och vad händer hos mina bloggrannar då? Parne svängde in här för ett tag sedan. Han svor och hade sig och fick mig att skratta högt. Något som jag alltid uppskattar. Han drev den mycket eminenta bloggen Idiotens Parad innan han fick nog av vansinnet och la ner den. Trist som fan. Kika in där, tryck upp honom mot väggen och tvinga honom till att börja blogga igen. Jag tror inte att han lyssnar på mig.

Husdemonen har inte uppdaterat sin blogg sedan det senaste inlägget. Jag väntar som satan. Och jag vet att jag inte kommer att bli besviken. Hail Satan!

Och Mr Myrkheimr. Ja, han befinner sig i Stockholm och är en hjälte. Som alltid.   

Nu har jag säkert glömt bort ett helt gäng av er. Det är inte min mening. Klockan är alldeles för mycket och jag ska upp om ett par timmar och köra mc (tack som fan) till jobbet. Jag har alltså drygt fyra timmar på mig att duscha, hetsäta lite, skita och få åtta timmars sömn. Jag tror jag kommer att fixa det. Om jag bara planerar rätt. Ty logistik äro min styrka.

Den här videon la Demonia upp på sin blogg. För. Jävla. Bra. Fan vad jag gillar Black Widow. Den får avrunda kvällens inlägg: