Ett snabbt inlägg för fan!
Hail Satan!
För ett tag sedan var jag och Owe över till Finland och gjorde Pandoras kommande video. Jag upptäckte alldeles nu att det finns en teaser på den ute på Youtube, så jag tänkte slänga upp den här. Nu får jag ju inte visa hela videon. Den har ju för fan inte haft premiär ännu. Då skulle Pandora riva öronen av mig. Och det vill jag inte.
Hur som helst, här är teasern:
Vi hörs för fan!
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Det var ett hus vid kyrkogården...
Hail Satan!
Observera horisonten bakom Äckelhunden på bilden ovan. Den lutar åt babord. Eller om det är styrbord. Det ska vara så. Det är den där jävla horisonten det är fel på. Inte på fotografen. Just den här dagen var det nåt knas med den. Horisonten alltså. Den lutade som fan. Typiskt.
Men hörrni, ibland blir jag så oerhört kreativ att jag knappt kan förstå hälften av vad jag gör. Det blir liksom, ett kreativt sammanbrott av sådan dignitet att jag fruktar att hamna i en psykos som består enbart av genialiskt skapande. Som tur är håller dessa skov inte i sig speciellt länge. Jag skulle vilja påstå att det håller i sig lika länge som ett normalt samlag ungefär: typ 10-15 sekunder. Du fattar vad jag menar. Erkänn nu. Nähädu, prata för dig själv säger du rasistiskt. Typiskt, svarar då jag.
Hur som helst, för ett tag sedan var jag inne i ett sådant kreativt skov. Jag iscensatte en bild och blev så nöjd att jag kommer att göra en fototapet av den. En hel jävla fondvägg ska det bli. Jag funderar till och med på att motivlacka motorhuven på Livmodermobilen från helvetet. Exakt så nöjd blev jag. Titta bara:
Satan i analen! Det är nästan för mycket för det mänskliga
sinnet. Observera hur snusen lutar lite nonchalant över juicen.
De passerade tomaterna bråkade konstant med den där jävla
såsen som står där. Vad fan det nu är för sås? Titeln talar sitt
tydliga språk. Den heter "Där hopp och förnuft skiljs åt. Fadäs
nr. 35"
Jag fyllde ju även år häromsistens. Tack som fan för alla gratulationer förresten. Det värmde denna trasiga själ. Festen var monumental. Här är en bild som sammanfattar hela kvällen:
En mycket bra bild. Folk skrattar. Folk tjoar. Folk tjimmar.
Ja, du ser ju själv.
Här är lite manlig kärlek at its finest. Det var alldeles för länge sedan. Jag och Daniel. Och en horisont som bestämt sig för att jävlas:
Det förvånar mig att en sån liten bild kan rymma så mycket
homoerotik. En mycket behaglig bild. Den heter " En kromatisk
tolvtonsskala i moll"
Nej nu orkar jag inte blogga mer. Det här var ju värdelöst. Jag drar åt helvete så länge.
Vi hörs för fan!
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Grattis då, gubbjävel!
Hail Satan!
Ja jösses. Så, nu känns det lite bättre.
Annars då? Jo, tackar som frågar. Jag fyller 38 år idag. Smaka på den ni. Den snabbtänkte kärnfysikern inser ganska snart att jag har härjat på i skuggsidan av livet i 38. Jävla. År. Och vilken resa det har varit sen. Att glida runt på en räkmacka är ibland inte så lätt förstår ni. Vägen har väl kanske inte alltid varit spikrak. Men när fan är den det? För någon? Jag har, precis som du, stött på en del vägbulor genom resans gång. Och lite motvind här och där... nu när jag tänker på det har det varit rena rama orkanvindarna som alltför ofta blåst mig av den oasfalterade väg vi kallar vår existens. Men jag har tagit mig hit. Och det är fan inte illa.
38 år!
Helt barockt!
Jag bild-googlade 38 år och fick upp följande bild. Nu ska du ha i åtanke att jag har Safesearch inaktiverat. Bilden visar tydligt hur orättvist livet kan vara mot oss, eller rättare sagt mot mig. Varför o' varför du store Ljusbringare kan inte jag få se ut som honom? Så oförstörd. Så prydlig:
Ljusbringaren förresten. Vad är det för ett skitnamn? Som jag har förstått det så är det ett annat namn för Lucifer, men kom igen nu för fan. Ljusbringaren? Ge dig... det låter lite som Luke Skywalkers harmynte tremänning. Är det George Lucas som har kommit på det? Inte coolt. Inte coolt alls.
Men nog om detta, det är inte det viktiga. Skit i min födelsedag för fan! Och skit i Ljusbringaren. Det viktiga är min polare Jon och hans Internetbutik Warehouse 19. Den har blivit en total succé och jag är förbannat glad för hans skull. Han har sitt lager här i Bullmark och jag brukar hänga där i tid och otid. Kommer du ihåg när du var liten och var inne i en videobutik och klämde på skräckfilmsomslagen. Känslan du hade då? Kommer du ihåg hur det kändes? Eller när du stod hos din lokala skivhandlare med halvfjång och bläddrade bland vinylskivor? Kommer du ihåg hur det kändes då? Jaså inte! Men skit i det då. Vad jag menar är att jag har exakt den känslan när jag hänger på Warehouse 19. Det är total lycka. Helt plötsligt regredierar jag och blir typ, 36 år gammal.
Det första man möts av när man kommer dit är följande herre:
Tvekar du här, ifall du har kommit rätt, är det lika bra att
du vänder vid dörren.
En del av lagret. Bara coola saker så långt ögat når. Jag
tänker köpa allt.
Det viktigaste med ett bra foto är skärpan. Den ska alltid
vara knivskarp.
Ja dina ögon bedrar dig inte. UFC-figurer. Jag ska ha dom alla.
Mycket bra fotat. Jag är nöjd.
Schysta zombier kan man inte ha för många av. Jag ska ha
dom alla.
Living Dead Dolls! Så jävla mäktigt. Jag ska ha dom alla.
Mycket bra att det inte finns något som blänker på fotot.
Good Sheit!
Brick Crime är Jons eget märke på Lego. Så långt ifrån
traditionellt Lego man kan komma.
En elak jävel som jag tänker inhandla. Bara för att jag
hatar clowner.
Ja jävlar i det! Mycket bilder blev det. Och mer finns det i hans shop. Så in i helvetet mycket mer. Klicka på bilden nedan och handla upp din månadspeng. Har du veckopeng går det bra att spendera den också. Nu har Jon inte hunnit lägga upp allt på hemsidan ännu, men det kommer inom kort. Klicka då för fan:
Bra klickat där. Jag är stolt över dig.
Nu grapplas vi.
Moshpart.
En annan sak som är fan så mycket viktigare än min födelsedag är nya TPH-tishan. Du har väl köpt den? Annars slår jag dig rakt på blygdbenet. Alltså jag slår dig om du är kille. Är du tjej och inte har köpt den blänger jag lite surt på dig, raderar dig från Facebook, utplånar dig ur min telefonbok och plockar bort dig från msn. Fast nu kom jag på att jag har ju inte msn... Det var som självaste fan. Okej, har du inte köpt tröjan kommer jag att skaffa msn bara för att kunna radera dig. Needless to say, fatta vilken förlust det skulle vara för dig.
Nåväl, jag har köpt tröjan. Hurra till mig! Men nu är det så illa att jag inte vet var jag har min kamera. Jag har slarvat bort den. Annars hade du fått skåda moi (franska, motherfuckers) i all ståtlighet. Som ni redan har förstått ser jag ut som en grekisk gud när jag bär den. Om jag får säga det själv påminner jag lite smått om Hades när jag har på mig tishan. Ja, minus incestluggen förstås.
Eftersom jag nu inte har någon kamera stjäl jag bilden direkt från Global Dominations hemsida. För sån är jag. All info om hur du ska bära dig åt för att köpa dig en tröja hittar du på sidan. Klicka bara på bilden nedan så kommer allt att ordna sig:
Fram och baksida. Vill du att jag ska säga det snabbare?
Framochbaksida. Så, klicka på bilden nu.
UFC i helgen. Tack som fan! Alla som kommer att titta räcker upp en hand. Bra där, jag är stolt över er. Evans och Ortiz tjafsar och har sig. Jag skrockar rått för mig själv när jag lyssnar på dessa två herrar. Om det här får fortgå kommer de snart att börja kasta sand på varandra. Kolla bara:
Och:
Nu tänker jag lämna er med några tunga ledord. De tyngsta hittills. Ni ska vara på det klara med att det här är alltså 38 års vishet som talar. Jag har alltså gått runt och sparat dem i alla dessa år. Bara för denna dag. Så, peta in en snus, tänd en cigg och luta er tillbaka i stolen. Här kommer de:
- Husdemonen
- Myrkheimr
- Demonia
- Björn
- Sarcophagic
- Mörker
- Hopplöshet
- Amorin
- Rågsikt
- Stråtrövare
- Navel
- Överläpp
Nej hörrni, nu tänker jag gå och fylla år. Typ, hela dagen. 23 timmar till. Det är jag fan värd.
Vi hörs för fan!
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
UFC Encyclopedia!
Tidigt som satan på morgonen. Inte ett morgonstånd så långt ögat når. Stor tragedi. Min Insomni har hittat tillbaka till mig och det verkar som den är här för att stannna. Jag har kapitulerat. Gett upp. Jag försöker inte ens sova längre. Det är ingen idé. Istället har jag bestämt mig för att pröva något nytt: jag har välkomat den som en kär gammal vän. Och fy fan vad vi kommer bra överens.
Ja ja, skitsamma. Jag är för trött för att blogga och för trött för att sova. Det här blir ett snabbt och kort inlägg innan hela helvetet brakar lös och jag drar på semester. Hurra!
Men hörrni, det viktigaste på jorden är ändå UFC. Om någon påstår annat så vet vi att det är dikt och förbannad lögn. En del kanske till och med går så långt att de nu börjar vifta med sina armar, höja sina röster en oktav och komma med floskler som att det är viktigare att bekämpa krig, förtryck och... poverty? Det sistnämnda är engelska och betyder något. Jag vet inte riktigt vad. Det är ingen som vet vad det ordet betyder. Ingen människa på hela jorden. Poängen är att de har fel som satan. UFC är viktigare. Har du någonsin sagt, eller hört någon annan säga "Nej, jag tänker inte titta på UFC för nyheterna på TV. De visar minsann ett mycket spännande och lärorikt reportage om poverty. Har vi mer konjak darling? Jaså inte det! Men en avsugning då? Det skulle ju vara på sin plats. Inte det heller? Bara suga lite på toppen då? Inte? Typiskt. Sshh, nu har reklamen slutat" Nej, precis. I rest my case. Just därför är det här, per se (engelska, motherfuckers) det viktigaste inlägget på moder jävla jord. Vilken tur att just du får läsa det. Skål på er!
2011-10-01 är ett preliminärt releasedatum för UFC Encyclopedia. Det är överraskande nog en bok om UFC, och kommer att innehålla precis allt du behöver veta om denna fantastiska sport. Så här står det om bokjäveln:
"The first and only official and fully illustrated encyclopedia of the UFC covers over 300 fighters and over 170 event results. This full-color 400 page compendium is filled with over 1,500 images and captures all facets of the Ultimate Fighting Championship, detailing the history of the organization from its beginnings in 1993. The encyclopedia includes unprecedented access to the most dynamic fighters in the world, through profile and action photos, detailed biographies, win/loss records, vital stats, and titles held in the organization.
This book reveals:
* The history of the UFC from its inception
* The most memorable submissions, knockouts, and fights
* Fighter profiles, complete with biographies and vital stats
* Results for every event, standout performances, rivalries, and influential matches
* Breakdown of UFC Champions from the first crowned to present day
* Season recaps of The Ultimate Fighter reality TV show
* UFC Hall of Fame
The UFC ENCYLOPEDIA features all of the faces of the UFC; from the owners, Dana White and Frank & Lorenzo Fertitta, to the Octagon girls, announcers and broadcasters. Fans will relish this informative and comprehensive tribute to the world’s fastest growing sport. Officially licensed, created in conjunction with the UFC, and featuring spotlights on memorable submissions, knockouts, and battles that made history, this is the book that millions of devoted fans have been waiting for and it is a book no UFC fan should be without."
Förstår ni vidden av detta? Den kommer förmodligen att sälja mer än bibeln. Jag tänker köpa två. Seriöst. En som jag bläddrar i och en som står i bokhyllan. Förhandboka eller bevaka dina 27 ex HÄR, HÄR eller HÄR.
Annars då? Jo, tackar som frågar. En vecka av vrede, ilska och förrakt äro snart förbi. Visste du att när en person gör dig förbannad så krävs det hela 45 muskler i ditt ansikte för att göra en arg min - men bara fyra muskler i armen för att knocka den jäveln som har gjort dig arg? Det säger en hel del.
Nej nu tänker jag dra åt helvete. Jag lämnar er med en idolbild. Så ni inte glömmer bort vem som lurar i skuggorna. Printa ut den satan vettja. Den funkar perfekt som ölunderlägg:
Jag och Äckelhunden när han var en Äckelvalp och ännu inte
hade börjat mögla. En mycket bra bild. Djupet och kontrasterna
är enastående. Finns snart i ett galleri nära dig. Fotot heter
"Sommar och sol - Vinter och kalas."
Jag önskar en del av er en fortsatt trevlig sommar. Seriöst, jag menar det. Vi kanske syns och ses.
Vi hörs då för fan!
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Snart semester!
Hail Satan!
Så där ja! Ordningen äro ånyo återställd.
Resten av familjen A(llamagoosalum)ddams är redan där. I Stockholm alltså. Vilket innebär total terror i ensamhet här hemma. Jag hatar det. Hela huset är tomt och ljudlöst. Ibland bryts tystnaden av ingenting. Jag är ju ninja för fan. Det ska inte jag behöva berätta för er. Vi ninjor är både lukt- och låtfria.
"Det kliar något så infernaliskt i mitt anus" Säger Äckelhunden
"kan du se om det kryper något där? Vanliga hederliga kangelbär
ger du fan i."
Chris och Äckelhunden. Ett mycket bra kort. Jag är nöjd. Det
är viktigt att ha bra skärpa när du fotar. Glöm inte bort det.
Filmen börjar med att vi får se ett gäng kvinnor som dansar nakna. Typ, fridans: det ser ut som om de plockar äpplen som inte finns... Ackompanjerat till detta elände står en skäggig och piercad i ögonbrynet sektledare och hummar. Och jävlar vad han hummar sen. Helt barockt. Efter att de har dansat i fem (långa) minuter upptäckte jag till min fasa att sektedaren var ju för fan gravt jävla skelögd.
Och där sattes ribban på filmen.
Jag måste se den igen.
I en minnesvärd scen söker Jesus upp en nunna. Hon tar snabbt av sig nunnemunderingan och lägger sig på golvet och skrevar, och där... jag skojar inte nu... ser man klart och tydligt hur tampongsnöret sticker ut ur hennes våffla. Räkor, någon? Jag kan ju säga att det är första och förhoppningsvis sista gången jag ser något sådant.
O' du store Satan varför finns inte Zombiechrist i 3D?
Här är trailern:
För ett par veckor sedan fick jag ett brev av hjälten Mr Myrkheimr kolla in det. Precis vad varje man med hår på påsen önskar sig:
En av sakerna som jag uppskattar med Robban Ljungs bok är att han inte har någon förbannade offermentalitet. Jag hatar sånt. Du vet, buuhuuuu-jag-växte-upp-i-misär-och-nu-skyller-jag-allt-på-det. Buuhuuuu-nu-måste-jag-själv-knarka-för-att-mina-föräldrar-gjorde-det. Fy fan vad jag hatar sånt! Antingen låter du livet köra över dig och du blir sittande som en offertomte, eller också höjer du garden, sänk hakan mot bröstet, annars blir du lätt knockad, vila lätt på dina trampdynor och veva utav vara helvete när stora bajskabben hamnar i fläktsystemet. Det är inte svårare än så. Varför krångla till saker när du kan hålla det primitivt? Om du inte följer mitt råd blir du sittande med den stora håriga vaginan, håriga armhålor och är en bitterfitta resten av ditt liv. Och detta med anledning för att du hade en taskig barndom? Kom igen. Jävla bollocks!
Jag är helt övertygad om att vi alla har haft det tufft på ett eller annat sätt under vår barndom. Vissa kanske lite tuffare än andra. Men till syvene och sist är det upp till var och en av oss vad fan vi gör av dessa erfarenheter. Det finns ett helt annat alternativ också, du kan göra som jag: skaffa en blogg där du sitter och gnäller, lipar och lever djävul, hahahahahahahah... Nej men allvarligt, jag raljerar en del nu. Men ni fattar vad jag menar.
Ett stort tack till dig Mr Myrkheimr som skickade boken till mig! Det uppskattas som satan.
Fy fan! Nu headbangar vi.
Jag tänkte även på... Nähäpp...
Moshpart.
Solo.
Förresten, jag såg en intervju med Chael Sonnen för ett tag sedan. Han är en fröjd att lyssna på. För att fylla ut detta inlägg kikar vi på det tillsammans. Kom och sätt dig i mitt knä nu. Seså, kom hit:
Jag har även läst sista boken i den däringa Jens Lapidus, Lapidius, hur fan det nu stavas, trilogin, Livet Deluxe. Den var rätt bra, sämre än Snabba Cash och bättre än Aldrig Fucka Upp. Jag gillar Jens Lapidus, Lapidius, Lapidsås. Alltså hans sätt att skriva. Som person vet jag inte, jag har aldrig träffat honom och har svårt att tro att våra vägar någonsin kommer att korsas. Jag önskar jag kunde skriva som han gör. Det vore king! Då gjorde jag nog inte annat. Då skulle jag bara sitta hemma och rapa ur mig böcker på löpande band. Hur fan skulle det se ut? Ungefär så här:
"Pierre-Håkan. 27 år gammal. Pierre-Håkan aka Kukenkuken: raggarsvin in i märgen. Typ, värsta galten. Största kungen bland raggarnas raggarsvin. Han: raggarsvin sedan barnsben. Raggarsvin redan när han låg i sin mammas mage. Istället för att hämta näring från navelsträngen som leder till moderkakan: Kukenkuken erhöll all näring från sin mammas ändtarm. Raggarsvin to the core. Kukenkuken hade träskor på sina fötter redan när han spatserade ut ur sitt mammas sköte. High five och piece jävla out.
Men det var då, nu är nu och idag är idag. Kukenkuken: sitt feta arsele djupt nersjunket i sätet tillhörande en knullröd Cadillac Convertiblé. Årsmodell: 1963, bitches, vad annars? I bilstereon: ingenting. Det var ett jävla kassettdäck som tuggade band. Kukenkuken vågade inte spela på den. Bilstereojäveln åt upp allt i sin väg. Annars: Kukekukens religion på 90 minuters TDK-kassetter. Chrome. Motherfuckers.
Kukenkuken tittade ut genom det solkiga bilfönstret: han mådde bra idag. Han var snygg. Han var kåt. För fan: idag, en bra dag. Snusen: precis där den skulle vara. Under läppen: svart rinnande mellan precis varenda tand. Mungiporna: torkat ljusbrunt snus. Det gav illusionen att Kukenkuken hade hetsätit lakrits. Alternativt: att han hade ätit bajs. Vilket han naturligtvis ibland gjorde när ingen annan tittade på..."
Nej, det där gick inte så bra. Jag tror jag överlämnar det där åt vår gode Jens Lapidius, Lapidis, Lapidus, Lapds. Vad fan!? Hur som helst, han kan sånt.
Nämenhörrni, jag måste dammsuga kåken nu (men säg det inte åt någon) jag har inte tid med detta trams längre. Det var ju ganska roligt att blogga idag. Ifall vi inte hörs under nästa vecka ska ni ha det så jävla bra. Här är era navigeringspunkter fram tills vi ses igen. Ledorden. De är så färska att det luktar som om någon just har lagt av en rökare. Vilket är i och för sig vad jag just gjorde. Här kommer de:
- Lingvistik.
- Råkost.
- Obehag.
- Kanelbulle.
- Porslin.
- Ubåt.
- Retarderad.
- Rekonvalescens.
- Konglomerat.
- Rövhål.
Ja det var allt för denna gång. Ser ni mig i Stockholm får ni gärna komma fram och ge mig en peng. Eller en kram. Helst en peng.
Det är jag som ger ifrån mig okontrollerade gutturala strupljud.
Och som alltid, kika in på Husdemonens blogg för fan! Han levererar ett gäng ytterst sublima foton. All hail!
Vi hörs för fan!
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Alltså...
Hail Satan!
Hur som helst, The Big 4 bör ses på tjock-TV. Bara för att göra skiten rättvis. UFC bör kollas på platt-TV, inte mindre än 42", alternativt på duk. Det funkar också. UFC bör också prioriteras långt långt före The Big 4. Det ska jag inte ens behöva ta upp på bloggen. Men nu gör jag det ändå. Att 50 jävla tusen har den taskiga smaken är ju inte mitt fel. Den får mig dock att tappa tron på mänskligheten helt och hållet. Hur kan så många människor ha så fel? Jag är imponerad. För fan, jag skrattar i mjugg åt den mänskliga dumheten. Dårar.
Annars har jag förjävla mycket att göra för tillfället. Därav avsaknaden av uppdateringar här. Jag återkommer när jag har lite mer tid övers för lite ordbajseri.
Jag älskar er.
Glöm inte bort det.
Vi hörs för fan!
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Midsommar!
Hail Satan!
Psst, du, kom lite närmare... jag har en fråga: är det någon som hänger här på självaste midsommar? Är det någon som bloggar en dag som denna? Nä, tänkte väl det...
Nu ska jag ut och springa naken på ängarna i jävla Bullmark med omnejd.
Viva La Resistance!
Vi hörs då för fan...
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Dio!!
Hail Satan!
Vi tittar på lite Dio och gråter invärtes. Här är hans största hit. Han slog igenom med den våren 1983
Jösses så bra.
Denna dag är en sorgens dag för alla Dio fans där ute. En oerhörd tragedi. Jag tror jag lider med er. Nu måste jag gå och lägga ut snusen. Annars kommer det att ske en olycka. På alla fronter.
Jag är ett geni.
Vi hörs för fan.
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Måndag & lite blandat jox!
Hail Satan!
Så har jag den senaste tiden börjat misstänka att jag har gått upp i vikt en aning. Fråga mig inte hur jag kan veta. Men det liksom, skumpar på delar av kroppen vid tillfällen där det inte borde skumpa. Som när jag kör motorcykel och dundrar i ett gupp eller liknande. Då skumpar det utav bara satan. Även när jag går helt vanligt skumpar det. Och det börjar valkas där det inte borde valkas. Typ, när jag sitter helt vanligt. Men det gör inte något. Jag skiter väl i det för fan. Jag lyssnar ju på metal. Nu tänker jag se hur långt jag kan förfalla innan jag... ja, inte fan vet jag, förfaller helt och hållet.
Jag vill minnas att jag, på nyårsafton eller vad det nu var, vägde 76 komma någonting. Jag tror till och med att jag bloggade om det. Nu när jag ställde mig på vågen fick jag följande svar:
Är det här bra?
Typiskt va! Innan vi går vidare måste vi titta på denna video. Jag är helt övertygad om att Youtube uppfanns bara för att visa Sonseed. Jag trodde faktiskt att jag hade sett det mesta, men på något sätt lyckades den här komma undan. Nu har jag sett allt. Om du, precis som jag, har missat den, så vill jag att du sjunger med nu.
Ja... jag är mållös. Jag vet inte vad jag ska säga. Gitarristren verkar i alla fall inte vara helt stabil. Inte någon annan för den delen heller. Jag tar en sån, tack som fan. "Once I tried to run, I tried to run and hide, but Jesus came and found me, and he touched me down inside." Jo jag tackar. Det förvånar mig inte.
Men hörrni, vänner, rockers, hatare, harmynta, raggarsvin, posörer och äckliga fula jävla Bullmarksbor, nu var det länge sedan jag bloggade. På riktigt alltså. Inlägget om Fulheten räknas inte. Faktum är att jag inte kommer ihåg vad som har hänt sedan jag sist satt här och bloggade. På riktigt. Alltså krystade ur mig ett riktigt inlägg. Jag kan typ, inte uppdatera om vad som har hänt - jag minns ju för fan inte.
Ska jag vara ärlig så har jag ibland försökt blogga men det har inte gått. Jag har inte fått ur mig något. Det har varit lite som att kommendera sin kropp att bajsa trots att den inte har varit bajsnödig. Ja minsann, det har även varit mycket att stå i: jag har jobbat som satan, och även hamnat i en kreativ härdsmälta där svackan och tvivlen på min egen existens har varit bibliskt stora... och jag har även lyckas vända därifrån och tagit mig ur helvetet. Nu är jag återigen omnipotent och tillbaka till mitt narcissistiska jag. Total lycka! Det är ju helt fantastiskt. Alla jublar. Publiken är vild.
Nej fyfan, jag förmodar jag får väl vara glad så länge kuken står. Jag nöjer mig med det. Jag begär inte mer än så av livet. De kloka och lärda säger att en stor kuk är en klen tröst i en familj med lite pengar. Det stämmer väl inte riktigt för mig - en liten kuk är en klen tröst när man är ett geni, stämmer bättre. Hurra!
Nej, jag vet inte riktigt vad fan jag ska blogga om. Jag tänker navigera lite lojt åt höger, luta mig tillbaka och slänga upp lite kort istället. Typ, på vad som har hänt på slutet. På så vis framstår detta inlägg som kanske mindre komplett värdelöst. Eller också har det väl en tvärtom-effekt. Ska vi säga så? Ja för tusan, då tittar vi på lite kort då:
En mycket bra bild! Jag är nöjd. Du kan variera genom att byta ut skinkan
mot varmrökt fisk. Glöm för satan inte bort det.
Ett av mina djävulsbarn gjorde illa fingret häromsistens. Han klämde det när han var i garaget och smed diaboliska planer. Han skrek. Jag skrek ännu högre. Jag skrek medan min fru fotade fingret. Jag skrek medan vi var på akuten. Jag skrek medan läkaren kollade på fingret. Jag skriker nu medan jag skriver detta.
Mycket bra fotat. Jag kallar bilden för "Att variera skinka med varmrökt
fisk."
Det andra djävulsbarnet gjorde illa tån häromsistens när han var i källaren och smed blasfemiska planer. Han sparkade in i en spegel. Tror väl fan det. Ingen av mina barn har ju någon spegelbild.
En kluven stortå mina damer och herrar. Mycket bra fotat. Jag skrek.
Bilden heter "Varje smördegsplatta blir en egen liten portionspaj."
Jag sitter förresten på en förjävla samlig pokaler där jag har gått segrande ur diverse tävligar som är, och var, av idrottslig karaktär. Häromsistens stod jag och tittade på mina pokaler och tänkte fota bastarderna. Nu hade jag också gjort det om det inte vore för att batteriet i kamerahelvetet var slut. Fatta, jag har alltså ett SM-guld i ångest, jag har ett EM-brons i otur och ytterligare ett SM-guld i självömkan (det tog jag våren 2003). Jag har även sålt platina i att be folk dra åt helvete. I min ungdom vann jag riksmästerskapen i onani, men den pokalen måste jag ha tappat bort när jag har flyttat. Idag är jag kandidat till Sveriges olympiska lag i grubbleri och snussår. Barockt är ordet du letar efter. Jag har även gjort en kortare karriär och tävlade ett par helger i grenen Goda Gärningar. Det sket sig fullständigt. Där blev jag återbetalningsskyldig. Gud förbannat. Jag tror inte att jag värmde upp tillräckligt. Vi skyller på det tills motsatsen är bevisad. Ska jag signera något?
Nej. Skärpning nu. Åter till korten.
Här är ett finfint kort på vad många hävdar inte existerar: Min hjärna.
Här är det kärlek. Jag och Chris gosar som bara män kan gosa.
Men oj så bra fotat. Bilden heter "Jag känner bulan."
Eddie. Djävulsbarnet som gjorde illa fingret. Här smider han någonting.
Det ser jag på hans min.
Husdemonen för fan! Vad hade du förväntat dig?
Fan vad det här går bra! Nu kommer en moshpart.
*Moshpart*
En helt vanlig söndag i mit liv. Jag sitter och dräller på motorcykeln när
Äckelhunden kommer fram och vill pinka på mig.
Jag dräller fortfarande. Titta till höger. Djävulsbarnet faller ur hängmattan.
Vilken tur att jag har snabba reflexer och hinner dit för att rädda honom.
Frugan skrattar som fan! Vi vet nog att det är min penisstorlek som
har kommit på tal.
Äckelhunden grubblar. Det hade jag också gjort om jag luktade som
honom.
Här sitter jag och bajsar på en toalett i Finland. En fantastisk upplevelse.
Det gjorde ont. Bilden heter "Att förlösa ett lokomotiv."
Nej hörrni, det här var ju faktiskt ganska värdelöst. Jag går och lägger mig istället. Eftersom det är måndag så sitter ju veckans ledord som en bit asfalt i stjärthålet på Staffan Hellstrand. Här kommer de. Håll er till dessa så kommer allt att ordna sig. De är kanske de mest kraftfulla hittills. Är ni beredda? Okej, här är de:
- Rhododendron.
- Järnek.
- Krysantemum.
- Orkidé.
- Näckros.
- Bögjävel.
- Åkerviol.
- Amaryllis.
- Löjtnantshjärta.
Vi hörs för fan.
Keep on bleeding bitches.
- Allamagoosalum
En gång för länge sedan...
Hail Satan!
Året är 1977…
Han vänder sig om och blundar hårt. Isbjörnen vill ha en kram för den är rädd. Den vill inte vara här hos Fulheten. Precis som med alla andra i världen tycker den inte om honom. Men den vill ändå ha en kram.
Och Fulheten gör som den vill.
Utanför dörren hör Fulheten hur hans pappa misshandlar hans mamma. Varje slag som den så kallade pappan ger henne får Fulheten att rycka till. Det låter hemskt.
Fulhetens mamma gråter och pappan svär åt henne.
”Jävla hora”, skriker han. ”Din skitiga jävla hora, jag ska döda dig.”
Hans mamma skriker ännu högre. ”Snälla sluta… sluta, snälla.” Men gubbjäveln slutar inte. Han är ursinnig.
När Fulheten hör hur glas åker i golvet trycker han sina händer för öronen. Vad är det som händer där ute? Han har en nattblöja på sig och kan inte hålla sig längre – han bajsar i den, Fulheten vill inte göra det för han vet att de kommer att sova länge i morgon och då får han gå med fasttorkat bajs på sig nästan hela dagen. Fast hans erfarenheter som fyraåring sträcker sig långt utöver det normala så kan han dessvärre inte ta bort skiten från sin egen kropp. Han vet inte riktigt hur man gör, och han kommer hur som helst inte att få bort allt i alla fall.
Lukten är det svåraste att få bort. Fulheten vet att när en av dessa två främlingar upptäcker det så kommer han inte bara att vara sårig och rödprickig av skiten. Han kommer även att få stryk.
Stryk för vad han får dem att genomlida med ett sånt problembarn som honom.
Han skruvar på sig, försöker få blöjan att lätta från sina skinkor men det går inte. Ju mer han rör sig desto mer klibbar det fast. Fulheten känner lukten av sin egen skit och det får honom att må illa. Han är dålig, det vet han redan. Han är ful och kommer aldrig att vara duktig. Allt han gör blir fel och lycka är en gestalt som han ännu inte har träffat. Han förtjänar ingen heller. Det har de gjort klart för honom.
Det blir tyst ute i köket och han ligger kvar och lyssnar. Det är så tyst att det gör ont i hans öron. Men nu hör han det – snyftandet från sin mamma.
”Mamma”, ropar han lågt och Fulheten vet att hon inte kan höra honom. ”Mamma”, försöker han lite högre den här gången, men han får fortfarande inget svar.
Han reser sig upp från isbjörnen och tassar fram till den stängda dörren. Fulheten trycker örat mot den och lyssnar.
Lyssnar.
Hans mamma gråter tyst där ute. Fulheten vet inte varför hon dämpar sin gråt, förmodligen för att inte grannarna ska höra henne och ringa polisen. Då kommer de. Polisen har varit här alldeles för ofta nu på slutet och det är tydligen inte bra, fast han tycker att det är skönt när de kommer och för bort mannen. Den så kallade pappan. Då blir allt så mycket lugnare.
Fulheten öppnar dörren försiktigt och det gnisslar i gångjärnen, hans nakna fötter går ut på det kalla hallgolvet. Där stannar han och lyssnar igen, bara för att vara säker på att hon verkligen är i köket, för han vill inte komma in i ett annat rum och stöta på honom. Det kan vara nog otrevligt när han är nykter och då ska vi inte tänka på vad han kan göra när han är full. Han är en mycket ond människa – ondskan personifierad.
Fulheten går ut i köket och synen som möter hans ögon kommer att hemsöka honom i all evighet. Även det som kommer att hända om en liten stund.
Köksgardinerna är nerslitna och ligger slängda över bordet och på golvet. Det är krossat glas överallt och lukten av cigaretter och sprit når honom. Det ryker från en askkopp som står på bordet. Alla köksstolar ligger omkullvälta och där, mitt på golvet, ligger hans mamma.
”Mamma”, säger Fulheten tyst och önskar att han hade sin nalle att hålla i.
Hon rycker till av sin sons röst. Fulhetens mamma. Som han nu står här och tittar på. Hon ligger på mage och har ingen tröja på sig, hon är naken på överkroppen och har sina byxor nerdragna till sina knän. Han kan se hennes trosor, det är blod på dem.
Fulheten försöker säga något men kan inte komma på vad. Han tänker febrilt.
”Var är pappa?” Är det enda han kan säga. Det enda han kan komma på för tillfället.
Hon sätter sig upp och tittar på sin son. Mascara har runnit nerför hennes kinder och hon är svullen runt sina ögon. Hon blöder från sin ena bröstvårta, eller det som en gång har varit en bröstvårta för hans pappa har bitit av den. Hon blöder från sin mun.
”Titta”, säger hon och spottar ner i sin hand. Först ser det ut som en enormt blodig spottloska, men när hon håller ut handen och när Fulheten sakta går fram och tittar i den ser han att det är två tänder.
”Ser du vad din pappa har gjort med mig? Det är ju mina förbannade tänder.” Hon läspar, har svårt för att prata. Fulheten försöker slita blicken från henne men kan inte. Han vill inte vara här.
Han vill inte leva i den här familjen.
Han vill inte leva överhuvudtaget.
”Åh, hjärtat” säger hon i ett försök att vara förälder. Hon sträcker fram sina armar och ger sken att vilja ha en kram men Fulheten backar bort från henne.
Då kommer hans pappa in i köket. Han har en röd och svart flanellskjorta på sig, blå utsvängda jeans och träskor.
Han tycks inte se sin son utan går rakt fram till Fulhetens mamma och sparkar henne i huvudet. Sparken tar i pannan och hela hennes ögonbryn spricker upp. En tunn blodstråle sprutar ut från det öppna såret och väggen färgas röd av blod. Hon tittar på Fulheten utan att säga ett ord, hon skriker inte ens. Hennes blod når fram till Fulheten och han känner att han får det i ansiktet och ner över sitt bröst. Det är varmt och rinner ner längs hans kropp och fortsätter ner i hans blöja.
Fulhetens pappa säger inget heller. Båda föräldrarna är tysta. Han är förvånad över att hans mamma inte har svimmat såsom han har sett henne göra hundratals gånger tidigare.
Hans pappa sätter sig grensle över mammans kropp och börjar slita i hennes hår. Hon gör inte ens ett försök att ta sig loss. Hon bara ligger där och väntar på att han ska bli klar. Fulheten backar ännu längre bort. Ända tills hans rygg tar i väggen bakom honom, hans ögon kan inte slita sig från scenen som utspelar sig framför honom. Det lilla han har kvar av sin själ dör. Det lilla han har kvar av sin barndom dör här och nu. Det är nu som Fulheten blir märkt för livet. Han kommer aldrig att bli densamma igen.
Det är nu, och det som komma skall, som han får det tunga korset att bära så länge han existerar.
Fulhetens pappa sliter stora tåtar av hans mammas hår. Han hör hur det knakar i hennes hårbotten när pappan sliter och river i det. Fulheten ser att det blir kala fläckar där håret en gång växte och hon blöder från huvudet. Den så kallade pappan slänger hårtussarna på golvet och fortsätter slita i hennes huvud. Det är fortfarande inte ett ljud från någon av dem.
Plötsligt slutar han, Fulheten ser att hans mammas kropp skakar på ett väldigt makabert sätt. Han undrar för sig själv varför hon gör så.
Men så ser de in i varandras ögon – hans pappa och Fulheten, och rädslan vrålar över honom. Det känns som att bli träffad av tiotusentals små glasskärvor.
Pappan är andfådd, hans händer är blodiga. Han andas tungt.
”Du” säger han och spänner ögonen i Fulheten. ”Du din lilla äckliga jävla horunge… när jag är klar med henne så ska jag…”
Vi hörs för fan!
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Bullmark!
Hail Satan!
Här är ett öppet brev till invånarna i jävla Bullmark. Åtminstone 90 procent av dem. Jag vet att ni läser detta:
Hej Bullmarksbor!
Jag hatar er! Jag hatar er som satan! Ni är inavlade lågbegåvade fittpåsar hela högen. Jag kan omöjligen hata mer än vad jag hatar er.
Vänner! Nu känns det lite bättre. Tack för mig.
Vi hörs för fan snart. Typ.
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Det är mycket nu...
Hail Satan!
... jo tack, så mycket att jag inte har tid att blogga. Vi filmar Kamelots kommande video, editerar Lauris nya video, ligger i startgroparna för tre andra musikvideos och filmar och skriver reklamfilmer som satan. Dock inte om Satan. Men när jag får min vilja igenom så kommer det också att ske, hahahaha... ja jävlar. Det är ungefär allt som händer. Dygnet runt. Helt barockt.
Jag återkommer till veckan när det har lugnat ner sig.
Fram tills vi hörs så får ni hålla elden brinnande. Hellre svarta ögon än en brun tunga. Glöm aldrig bort det. Vafan jag nu menade med det. Jag är ett geni! Ja minsann.
Nu måste jag gå och bajsa. Sen ska jag fortsätta jobba.
Vi hörs för fan snart.
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Torsdag då för fan... Typiskt!
Hail Satan!
Uppe med bögtuppen och med avsaknad av morgonstånd. Jag är ju för fan äldre än asfalten, vad begär du av mig? Det finns ingen rättvisa. Men hörrni! Observera bilden ovan. Ert rättesnöre i en värld av veka. Och jösses, jag tror minsann att detta inlägg gör sig bäst med ett stycke Knorkator. För fan. Vi provar:
Nej, det där funkade inte alls...
Annars då? Jo, tackar som frågar. Under de senaste dagarna har jag befunnit mig i hat och avsky. Jag tror att det till stor del beror på Facebook. Detta forum där dårar samlas och berättar hur jävla fantastiskt allt är. Deras bajs luktar uppenbarligen kamomill och alla har helt überfantastiska dagar. Den. Totala. Ytligheten. Dö för fan. Motherfuckers.
Jag hade jävla Facebook förut. Men tog bort det för jag klarade inte av att läsa hur alla levde fräsiga liv. Nu har jag återgått till vansinnet enbart för att ladda upp saker som vi gör på Dreamday. Och jag stör mig redan något så enormt att jag tammefan är på väg att svimma bara jag tänker på det. Vad jag har förstått så går det även till på det viset att om man träffar någon på krogen, Säg, exempelvis en lördag, eller fredag, eller whatever the fuck, så addar man varandra som polers på Facebook typ, dagen efter. Det är för mig ett beteende så fullständigt barockt att jag i skrivande stund fruktar en blodpropp i hjärnan. Vi måste klargöra en sak du och jag. Här och nu: om du träffar mig på puben, eller på en privat fest, och du brölar fram i mitt ansikte att du brukar minsann läsa min blogg mellan varven, så betyder inte det att du och jag är kompisar. Jag skulle förmodligen inte göra heimlichmanövern på dig om du satte i halsen mitt framför mina ögon. Du behöver inte adda mig på Facebook för jag kommer fömodligen inte att gilla dig. Och tillhör du den skaran som addar någon efter en kväll på krogen så har du fan inte något på min blogg att göra över huvudtaget. Route 666 är till för män med hår på påsen och för kvinnor som fattar läget. Ni vet vilka ni är. Och skulle jag adda just Dig, så är det för att du är en genuint bra människa och en förebild för hela mänskligheten. Det finns naturligtvis även såna på jävla Facebook också. Det vore väl fan annars.
Men vänner, frukta ej. Jag och Mr Myrkheimr har planer på att göra Facebook till vår domän. Vi kommer att sprida blasfemi och sattyg dagarna i ända. Nu har vi väl inte riktigt kommit på hur vi ska kunna ta över detta djävulsskap till Inferno. Men det ordnar sig nog ska du se. Häng med oss på detta äventyr vettja.
Nåja, nu har jag gnällt klart för en stund. Det känns faktiskt lite bättre. Tack som fan. Min välhängde vän Guger har än en gång visat upp sina färdigheter. Jösses, det som vanligt bra grejer vill jag lova. Den här gången har han ritat till det amerikanska bandet Godhunter. Nu ställer vi oss upp och applåderar ljudligt och högt. Kolla in bilden:
Hurra Guger! Fy fan vad tjusigt. Självaste Godhunter kan du lyssna/kolla in HÄR
Men nu ska ni genast surfa HIT och köpa er en TD-tröja. För ni vet ju att det bara är vinnare som lyssnar på Torture Division. Och dessutom så hatar alla en förlorare. Jag har inte köpt en tröja. Än. Men lugn för fan, jag ska göra det. Just nu har jag slut dollars. Alla pengar som kommer in går åt till att betala räkningar, räkningar som jag har glömt bort, räkningar som jag valt att inte se, räkningar som jag försöker gömma undan men som min fru hittar, ett studielån som är lika stort som Mexicos statsskuld och en massa andra saker som äro inhandlat på avbetalning. Att handla junk på avbetalning är tammefan melodin. Rekommenderas varmt. Fuckin' love it. Det är dagens tips: när allt går åt helvete, köp något på avbetalning så känns det bättre. Tänk att köpa en Sodastream och dela upp betalningen på 18, alternativt 24 månader. Mäktigare än så blir det nog inte. Du kan dessutom inmundiga hur mycket Portello du vill. Helt fantstiskt.
Nåväl, vad jag ville säga innan psykosen, var att ni ska, inte bör och inte rekommenderas, inhandla er en TD-tisha.
Nej, nu headbangar vi en stund.
För fan, på tal om tishor, kolla vad jag fick häromdagen. Ett av Djävulsbarnen kom släntrande med ett vadderat kuvert och sa att jag hade fått post. När jag öppnade kuvertet visade det sig att Fredrik Thordendal, den totala hjälten, hade skickar mig Gåvornas Gåva. Meshuggah är ju som sagt sponsrade av Affliction:
Framsida
Baksida.
Ja vad säger man i ett sånt här läge? Ord kan inte beskriva sådan glädje. Herr Thordendal äro fullkomlig. Tack som FAN Fredrik!!
Men det är inte slut här. Nej för fan! Min kollega på Dreamday, Chris Rörland, som även spelar gitarr i orkestern Nocturnal Rites svängde förbi häromdagen, och hade en gitarrlektion med ett av mina Djävulsbarn och gav mig en tisha i samma veva. Helt barockt!
Framsidan! Mycket elegant.
Tack som satan Chris. Om du nu läser detta. Vilket jag inte tror att du gör. Just därför tänker jag slänga upp följande bild:
Jag och Chris in action. Ni förstår, när man kommer upp i en viss ålder
slutar man plöstligt med allt revirpinkeri och att jämföra penislängden
med varandra. Då går man över till att jämföra magar istället. Precis
som vi gör här. En mycket bra bild. Jag är stolt. Dekadensen är total.
Bilden heter "En lertegelpanna i mahogny."
Nu headbangar vi en stund.
Bra jobbat. Bra bangat. Här har Chris en gitarrlektion med grabben:
Och nedan är det full koncentration:
Japp! Solot sitter som ett kulhammarslag över strupen på ett raggarsvin.
Chris har alltid sin gitarr stående vid sin dator uppe på kontoret. Till vår förvåning så skulle Owe en dag och helt plötsligt visa oss att han också minsann kunde spela gitarr. Förutom att jobba på Dreamday spelar även han i den däringa orkestern Nocturnal Rites. Fast trummor. Jag och Chris tittade misstänktsamt på honom och plötsligt, satan i analen, visade han upp en helt annan sida av sig själv:
Nej hörrni. Det här inlägget var ju helt oanvändbart. Jag skiter i det här nu. Jag går och äter ost istället.
Idag kommer du med lätthet att känna igen mig bland Umeås buskar och bär. Förutom dynamitbältet jag har runt min kropp så spatserar jag fram med höga knän, en fokuserad blick, driv i mina steg och med enorma blåmärken på insidan av min kropp.
Vi hörs för fan.
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Jag hatar...
Hail Satan!
... det är precis vad fan jag håller på med just nu. Jag hatar. Just idag. Hat. Och förmodligen i morgon. Och resten av veckan. Fullständigt jävla brinnande svart hat. Jag hatar.
Vi hörs för fan när jag har ett uppehåll i allt mitt hatande.
Jag älskar er.
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Köldskadad men vid gott mod!
Hail Satan!
Det är ett helvete att bo i norrland! Seriöst, mina vänner, nu ska ni få höra vad jag har lyckats med: jag har förfrusit alla mina fingrar. Precis alla jävla fingrar. I jävla maj. Till och med tummarna. Hurra norrlandjävel! Jag är nöjd. Fingertopparna är vita och det känns som om ett raggarsvin eldar på mina fingrar med en tändare. Jävla satans norrland. Men varför har du förfrusit fingrarna? Kanske den hederliga onanisten undrar? Jo, jag har kört motorcykel. Tack för att du frågar förresten. Helt relentless har jag fräst vägarna fram. Till priset av detta. Det är som om jag har försökt förhindra en napalmattack med mina bara händer. Att sitta här och smattra på tangentbordet känns ända ner i min ändtarm. Dessutom börjar jag bli skitnödig. Good luck with the torkning in the röv säger jag bara. Jag har ju för fan ingen känsel i mina fingrar.
Igår körde jag mc i drygt tjugo mil. Genom regn, genom för fan orkanvindar, genom hagel och genom snö. Helt jävla barockt. Idag snöade det när jag körde hem från jobbet. Någon där uppe, jag vet inte vem, ska uppenbarligen alltid ha sista skrattet. Jag förlorar varenda gång. Typiskt.
Nu är det ju dessutom lätt att tro att jag lever ett liv i lyx och flärd, att jag rör mig i de finare salongerna, och att jag rimligtvis borde kunna inhandla mig ett par varmare kläder att ha på mig när jag är ute och kör. Men riktigt så är det inte. Jag kränger inte på mig ett par skinnbrallor eller liknande. Fyfan glöm det.
Annars då? Vad har hänt de senaste dagarna. Jag och Owe kommer att göra Meshuggas nästa video. Alltså till deras kommande skiva. Jeeee-zuus fuckin' Christ vad bra den kommer att bli. Coolt va? Just nu spånar vi fram en del idéer och det ser lovande ut kan jag säga. Mer än lovande. Eller: det ser mörkt ut, hahahahahaha... geddit? Den kommer att bli unik på många sätt. Killarna i Meshuggah är ju minst sagt kreativa och att bolla idéer med dem är en ren fröjd. Mer om detta vid ett senare tillfälle.
Nya hemsidan till Dreamday Media ligger nu uppe till allmän beskådan. Klicka HÄR och surfa runt lite vettja. Om du sitter på oanade talanger inom typ, Digital art, 3D grafik/effekter, skådespelare, statist eller liknande, och känner för att frilansa åt Dreamday Media så bör du genast och nu på en gång maila mig på peter@dreamdaymedia.com och berätta lite om dig själv och vad du pysslar med. Tveka nu inte till detta. Börjar du arbeta åt oss kan jag lova dig surrealism, hysteriska skrattanfall och oregelbundna arbetstider. Vi är faktiskt rätt trevliga personer. Alltså de andra är det. Inte jag.
UFC 129 i helgen. Galan var ungefär lika spännande som att se en cancersvulst växa. Jag bildgooglade just cancersvulst och fick upp föjande bild. Det ante mig:
Jag visste väl det hela tiden!
Så, vad hände på galan då? Om du har missat den bör du hoppa över följande stycke. Om du har sett den kan du också hoppa över följande läsning. Tänker du inte se den överhuvudtaget behöver du inte heller läsa vidare. Jag skriver alltså till ingen just nu. Det känns rimligt.
Nåväl, åter till UFC. Jag såg inte prelimsen, jag hade tyvärr inte tid till det. Jag har dock hört att det var bra matcher och att helheten på galan blev bättre om man såg dem. Som sagt, nu gjorde ju inte jag det. Det kanske är därför som jag har förfrusit fingrarna? Fan vet. Main eventet sög då röv. Henderson vann över Bocek på poäng, Matyushenko vann på en snabb knock, ingen speciell-resa-sig-upp-från-soffan-och-jubla-knock direkt, Machida sparkade ut tänderna på Couture med en Mae Geri och tackade för helvetet Steven Seagal efteråt, Aldo vann över Hominick på poäng. Och jösses, Hominick hade verkligen en panna som förtjänade namnet innan matchen var över. Tufft, det är ändå med pannan som man rör sig först fram genom livet. Kolla in den. jag skulle också vilja ha en sån:
Och avslutningsvis, GSP vann över Shields på poäng. Hur imponerande är det på en skala från ett till Dokken? För fan, till och med jag hade vunnit över Shields. Jag hade till och med vunnit över honom om jag hade en panna som ovanstående herre.
Och vad händer hos mina bloggrannar då? Parne svängde in här för ett tag sedan. Han svor och hade sig och fick mig att skratta högt. Något som jag alltid uppskattar. Han drev den mycket eminenta bloggen Idiotens Parad innan han fick nog av vansinnet och la ner den. Trist som fan. Kika in där, tryck upp honom mot väggen och tvinga honom till att börja blogga igen. Jag tror inte att han lyssnar på mig.
Husdemonen har inte uppdaterat sin blogg sedan det senaste inlägget. Jag väntar som satan. Och jag vet att jag inte kommer att bli besviken. Hail Satan!
Och Mr Myrkheimr. Ja, han befinner sig i Stockholm och är en hjälte. Som alltid.
Nu har jag säkert glömt bort ett helt gäng av er. Det är inte min mening. Klockan är alldeles för mycket och jag ska upp om ett par timmar och köra mc (tack som fan) till jobbet. Jag har alltså drygt fyra timmar på mig att duscha, hetsäta lite, skita och få åtta timmars sömn. Jag tror jag kommer att fixa det. Om jag bara planerar rätt. Ty logistik äro min styrka.
Den här videon la Demonia upp på sin blogg. För. Jävla. Bra. Fan vad jag gillar Black Widow. Den får avrunda kvällens inlägg:
Vi hörs då för fan!
Keep on bleeding Bitches
- Allamagoosalum
Idag är dagen...
Hail Satan!
... när Hondjävulen fyller 40 år! Hur mycket kostar en analblekning förresten?
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
En laxkotlett på solbrännan!
Hail Satan!
God morgon kära vänner. Ni som jag älskar och avgudar. God morgon som satan! Betydligt mindre god morgon till er andra som kikar in här - bråkstakarna, bullmarkarna, raggarsvinen, hatarna, idioterna och posörerna. Dra ni för fan så långt åt helvete som man bara kan komma. Alltså inte ni som jag nämnde först av alla. Er tänker jag minsann bjuda på bärs. Ja för fan. Jiggity jig och Hail Satan!
Men hörru, jag tror inte att jag har något att blogga om. Inte idag. Och definitivt inte igår eller dagarna efter mitt senaste inlägg. Jag har rusat fram och jobbat som fan. Jösses vad det har varit mycket att göra. Och snart är maj här. Och april kommer att försvinna till var fan nu månaderna tar vägen efter att de har förbrukats för året. Jag har knappt haft tid till att ha ångest. Och då är det illa.
Annars då? Vad gjorde du i påskas? Berätta lite för fan! Själv gick jag under jorden och försvann spårlöst. Vilt ackompanjerat av mitt hysteriska skratt. Jag har så dåliga minnen från påsken. Eller minnen är väl att ljuga. Jag har ett dåligt minne. Och jösses, det minnet är nästan traumatiserande. Du förstår, en påsk för mången herrans år sedan blev jag påkommen med att vara nykter. Det var fruktansvärt. Alla grät. Jag skämdes som en hund. Just därför får jag alltid en smak av Stiltskin i munnen när det börjas vankas påskhelvete. Har du varit med om det någon gång? Alltså blivit påkommen med att vara nykter? Inte att känna smaken av Stilstkin. Helt barockt.
I fredags var det fest här hemma på ranchen. Frugan fyller snart 40. Typ, i slutet på denna vecka. 40 år! Fatta, det är ju nästan hur gammalt som helst. "En riktigt MILF" säger jag medan jag petar in en snus. "Moget", säger hon. "Porrsurfar du?" Undrar hon sedan. "Nej för fan", ljuger jag. "Du är hopplös, vet du det?" Hon tittar på mig och fortsätter mellan sammanbitna läppar "Dessutom så har du en kuse i din näsa. Den åker in och ut när du andas." Sedan tittar hon besviket på mig. Du vet, med den där blicken som bara kvinnor kan ge en. Ibland när hon inte tror att jag ser henne skakar hon hopplöst på sitt huvud. Ibland har jag till och med sett att hon pekar finger åt mig bakom min rygg. Typiskt kvinnor. Typiskt kvinnor på gränsen till 40 år.
Här är en bild som sammanfattar hela kvällen:
Ja, ungefär så här såg det ut. Trevligt som satan!
Förresten, Äckelhunden finns kvar i mitt liv. Som alltid. Han har nog inga planer på att vika av från min sida. Den sista tiden har han varit totalt hopplös och just därför har jag bojkottat honom på bloggen. Ett tag gav jag honom utegångsförbud men det funkade dåligt. Han hotade då med att diarréa ner hela huset. Då var det liksom slutdiskuterat. Han vann. Som vanligt. Det här är en mycket vanlig syn hemma hos mig:
Ett stycke oförbätterlig Äckelhund. Observera sladden uppe till vänster.
Vad kan den vara bra för? Bra bild förresten. Konstig hund. Snygga
sockar.
Och när jag böjer mig ner för att kolla om han verkligen lever, så ser jag detta:
Eftersom jag är en ytterst sällsynt begåvad ung man tar inte lång tid för
mig att se spår av artificiell intelligens i Äckelhundens öga.
Men nu skiter vi i Äckelhunden. Nu rusar vi babord och tittar på något helt annat. För helvetet kamrater, dagens frukost:
En färdigbakad kille, Omega-3 och allergitablett. Frukost för ett vrak.
Och dagens pojkvän. Alltså min Fisronjas pojkvän. Vafan trodde du? Nu lugnar vi ner oss.
Kristian, mina damer och herrar. Min svärson. Det är en bra kille. Jag
gillar faktiskt honom. Dessutom får han Fisronja att skratta och sånt
uppskattar jag. Kristian är även väl medveten om att allt det han gör
med Ronja kommer jag att göra med honom.
Jag har även påbörjat byggandet till Kamelots kommande video. På sätt och vis är det här den första bilden från deras video. Fast nu när jag tänker efter så stämmer det ju inte alls. Jag är ju inte med i videon. Det är alltså den första bakom-kulliserna-bilden från videon som skola komma. Typ så. Okej:
Helt otroligt! Jag tror Min Kära Mor är stolt. Min far, gubbfan, hade nog
också varit stolt om han hade varit i livet. Eller inte. Bra bild. Jag är så
sjukt snygg att du bara kan titta på mig om du kisar med dina ögon. Jag
har även ett sådant skarpt intellekt att jag bara kan tänka i små portioner.
Dessutom har jag ett hårfäste som är så högt att det inte är skapt för
hår. Jag fick allt. Jag är nöjd. Bilden heter "Ung gudomlig gud med vinterförkylning."
Nej hörrni... det här var ju faktiskt tråkigare än vad jag egentligen vill erkänna. Jag försökte kamouflera min avsaknad av ordförråd med bilder men det sket sig å det grövsta. Jag lyckas bara bedriva hor och elände. Kika in hos Husdemonen vettja. Igår avlossade han ett komplett inlägg. Jag bugar.
Vi hörs för fan vid ett senare tillfälle. Och glöm inte bort att det är UFC i helgen.
Nu drar vi till jobbet och skämmer ut oss.
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Nya trailern!
Hail Satan!
Du, hur är läget? Numera tycks jag bara rapa och krysta ur mig korta inlägg, men fan, jag har så mycket att göra. Förlåt då! Snart kanske det blir lite lugnare och då bör jag ha tid över till bloggen. Du behöver inte vara rädd och orolig. Ty, jag för mig med värdighet och grace dagarna i ända. Från morgon till kväll. Frukta ej.
I natt blev vi klar med vår trailer till den nya hemsidan... eller det är snarare en teaser för vad som komma skall. Typ. Fy fan vad mäktigt. Kolla in den nu för helvetet:
Idag drog Owe till Las Vegas för att härja, söndra, härska och kanske filma lite. Jag drog inte till Las Vegas för att härja, söndra, härska och kanske filma lite. Jag sitter i oaptitliga jävla Bullmark. Med snussår. Typiskt. Själslig smärta är min enda ledstjärna. Behöver jag nämna att mina tårar smakar salt? Nej, jag tänkte väl det. Kolla in trailern igen vettja. Det är du värd.
Jag lämnar er denna gång med en idolbild. Det är ju ändå söndag för fan. Det passar alldeles förträffligt om du vill förminska den och ha den i din plånbok. Eller om du vill göra en falsk legitimation så går det nog också bra att använda denna bild:
Jösses! Ren poesi för ögonen. Nästan som att titta på en guldtacka. Och
ser jag en begynnande kulmage? Ja minsann. Jag är stolt. Fotot heter
"Att smeka en briljantin." Närmare förklaringar äro överflödiga.
Nej, nu måste jag rusa. Jag ska äckla mig på annat håll. Vi hörs för fan!
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Ett snabbt inlägg i förbifarten!
Hail Satan!
Bloggen går på sparlåga för tillfället, just därför levererar jag ett förjävla snabbt inlägg i förbifarten. Dels så är jag skitnödig beyond belief, dels så måste jag dra iväg och jobba till sena natten. Total stress. Vi håller på med nya hemsidan till Dreamday. Fantastiskt. Hurra. Hav tålamod bröder och systrar. Stora nyheter kommer.
Det är även klart att vi kommer att spela in Kamelots nya video. Manuset är skrivet, inspelningsplatserna äro hittade, alla skådisar är snart funna och den slutgiltiga planeringen avslutas ikväll. Under nästa vecka kommer vi att börja bygga... saker. Typ, som kommer att vara med i videon. Coola saker. Mörka prylar. Ja, du kommer att få se. Inspelningen startar i slutet på april.
Idag fick jag ett kärleksbrev av bloggaren, livsnjutaren, konnässören och räkmackeglidaren Woodsmanfred. Alltså ett handskrivet brev. Skickat per post. Geddit? Jag trodde inte att folk gjorde det längre. Jag visste inte ens om att det fanns kvar såna däringa postlådor. Trevligt. Skogsmannen älskar mig. Men det visste vi ju redan. Nu tänker ni så här "Bullshit! Du är Fulheten... ingen gillar dig. Du får inte ett enda kärleksbrev. Och har aldrig fått det i hela ditt liv." Ja, det kanske ni har rätt i. Tack som fan för påminnelsen. Vad har jag gjort dig? Jag visste dock att ni skulle tvivla på mig. Just därför har jag fotat brevet. Här är det. Beviset. Från Woodsman till mig: 
Nej hörrni, jag måste verkligen gå och lägga en krämbulle. Det här funkar inte. Och det är så otroligt åttiotal att ta en paus i sitt bloggande för att gå och bajsa. Jag gör inte det. Jag vägrar.
Glöm nu inte bort att hålla benen högt för en bättre tarmtömning.
Vi hörs för fan!
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
Psst...
Hail Satan!
... nej jag är inte på flykt från Kronofogden. Jag har inte heller genomgått den däringa lobotomin som jag så länge har strävat efter. Däremot är det mycket nu. Så mycket att det inte finns tid över för bloggen, men jag ska försöka fota min framfart. Än så länge har jag inte haft något paradnummer. Och det är ju tur. Tills vidare får ni hålla er till ledorden från tidigare inlägg, de visar vägen tillbaka till mörkret ifall ni nu har irrat er ut i ljuset.
Kolla in den här trailern förresten. Filmen har premiär i maj. Den måste vi se:
Ja, det var väl allt för denna gång. Vi hörs för fan nästa vecka.
Keep on bleeding bitches
- Allamagoosalum
